På fredagskvällen konstaterade jag att man kan inte gnälla över att man har en jobbig graviditetet om man i vecka 35 orkar med att gå i skidbacke, träna på 360, springa på stan några timmar och sedan gå 3 km uppför i oplogad snöstorm. Man borde veta bättre i min ålder än att tänka såna tankar. Idag klarade jag knappt av att gå min "lilla kvällsrunda" trots att jag aldrig gått saktare någonsin tidigare. Bäcken, fogar o ljumskar längtar nu efter lite lugnare tempo men utan promenaderna o gymmet skulle jag inte klarat mig så det blir att kompromissa med lätt träning de sista dagarna som nu är kvar.
Så här stor är magen nu, i vecka 35. Den trycker oerhört mycket uppåt och jag längtar till den sjunker ner lite o det går andas igen. Utifrån vad jag minns med när jag väntade Oliver så är magen mycket rundare nu åt alla håll. Det är mage åt alla håll och att måttet sist dessutom skjutit iväg över kurvan gör mig lite orolig att det är en jättebebis i magen :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar