Bor det en hemmafru i dig?

Jag har blivit lat. O till råga på allt så är jag lite stolt över mig själv. Tokigt va?
Jag ser diskhögen o inser att diskmaskinen måste lastas ut o in, känns som fem minuter sedan sist jag gjorde denna procedur. Känner tröttheten som tynger ned mig o fattar beslutet att jag orkar inte ta hand om denna disk just nu. Just nu behöver jag vila en stund!!! Istället för att tyngas ned av dåligt samvete påminner jag mig själv om allt bra jag gjort idag, om man tvättat hela dagen o hunnit med lite matlagning så måste man väl vara värd några minuters vila...

Stolt över att ha lyssnat på kroppen istället på alla måsten som aldrig tar slut så kommer jag att tänka på en artikel jag läste i Vi föräldrar Gravid om hur det blivit inne att vara hemmafru igen. Vi vill baka våra egna bröd, ha fina hem, städa, sticka och ta hand om våra barn o jobba. Jag är själv slav under det idealet och har tvingats inse den hårda vägen att det är en omöjlig ekvation att inte sänka kraven. Ifall någon mer av er är det ( bor nog olika stora hemmafruar i oss alla) så kan jag inte låta bli att dela med mig av några tips på hur man ska hantera hemmafrun inom sig som kommer från boken Hemmafru 2.0 som skrivits av Marina Nilsson.

- Våga tjafsa om till exempel det eviga plockandet hemma

- Släpp in partnern o acceptera at han / hon gör på sitt sätt. Var ingen felsökare för det är kränkande o slutar med att du får göra allt själv.

-Var ute mycket o knyt sociala kontakter. Är du hemma mycket är det svårt att stå emot en skitig diskbänk

- Ifrågasätt varför du måste göra något. Är det för att du vill eller för att du måste? Vil du rentav behaga andra?

- Om du verkligen brinner för heminredning - försök göra något större av det. Satsa. kanske är det här din karriär.

- Gör en egen priolista för allt du ska ta hand om. För mig är Oliver på första plats, sen jag själv o sen hemmet o sociala kontakter.

Jag fick mig en tankeställare. Själv är jag hemma väldigt mycket så jag ser dessa måsten hela tiden men då är det bra träning att göra som jag gjorde idag. Ignorera disken en stund.

Vad är viktigast för dig? Jag tror att det ibland kan vara nyttigt att stanna upp o fundera över vart man är på väg o varför vi gör saker. Vi har bara ett liv och det pågår just här o just nu. Med de orden ser jag fram emot min första arbetsvecka efter semester/sjukdom :)