....en hel massa skateboardåkande efter att en överlycklig son fick köpa sig en skateboard i torsdags i Umeå....
....och en väldigt massa fikande, glassätande, skräpmat och annat onyttigt som nu gjort att inte bara magen växer.....
...och på tal om mage så är den svår att dölja, känner mig som en flodhäst.
Vi berättade nyheten för Oliver igår. Han blev jätteglad och springer nu och kramar magen hela tiden samtidigt som han hunnit berätta för hela släkten så det är ingen hemlighet längre. Oliver uttrycker samtidigt en oro för att bebisen ska dö och det skär i hjärtat. Det tillsammans med att min mamma inte längre finns här. Saknar så någon att dela glädjen med. Oliver berättade för min pappa och han lyckades få fram ett grattis och sedan fortsatte han prata om en blueray spelare han funderade på köpa. Ingen glädje, inga frågor hur jag mår, inget engagemang. Saknar så mycket en mamma, en vuxen att någon gång få luta huvudet mot när livet går emot en. Att bara för några minuter få vara barn, alldeles för tidigt tvingades jag bli vuxen.
Var ni in hos Johan och Johanna och snusade på deras bebis??
SvaraRaderaAlltid lika kul att se och höra den sanna glädjen som kommer från barn:)Jag förstår Oliver att han vill berätta för alla han känner...Massor av kramar till dig från mig:):)
SvaraRaderaGlömde säga att flodhäst är att ta i, superfin är ett bättre ord tycker jag!
SvaraRaderaSandra; De var i Skellefteå o sin stuga då så tyvärr har vi inte fått träffa henne ännu.
SvaraRaderaNötnos; Tack, du är lika snäll som alltid!