tisdag 1 juni 2010

Beslut

Vi ska alla lära oss av våra misstag. En av de lärdomar jag fått med mig efter att ha kraschat på livets väg är att vi har alla ansvar för hur vi lever vårt liv. Jag kan inte klandra någon annan än mig själv för hur det gick, jag har själv gjort valen som ledde mig i diket och jag är själv tvungen att ta mig tillbaka upp på vägen igen.

Men med ansvar följer också möjligheter, möjligheter att göra rätt val och möjligheter att påverka hur jag numera lever mitt liv. Jag måste idag göra mina val utifrån den ork jag har men också utifrån att inte bara ta mig upp på vägen för att sen åka i diket igen utan jag måste försöka göra val som kan bidra till att när jag väl är uppe igen så är jag det för en lång tid.

Det sägs att vi alla ska göra som flygvärdinnorna gör, sätta syrgasmask på oss själva först för att kunna hjälpa andra. Jag har flera arbetskamrater som visar varningssignaler att de är på väg i samma vägg som jag själv stuckit huvudet i, idag frågar jag hur de mår och påminner dem om att vara rädda om sig tidigare hade jag engagerat mig djupt i att hjälpa dem på rätt väg igen men jag kan inte göra det valet idag. En barndomsvän som jag bar ahaft kontakt med vartannat år de senaste 20 åren genomgår en livskris i samband med en separation. Som vän lyssnade jag på henne men hon började ringa varje dag och ibland flera gånger så var jag tvungen att säga ifrån. Jag vill finnas till för alla som behöver mig men jag räcker inte till och därför måste jag aktivt göra val som är viktiga för mig. O allra viktigast för mig är att finnas där för min älskade son. Att räcka till som mamma.

Det är också detta som låg bakom ett svårt beslut som jag idag har fattat. Ett beslut där jag aktivt gjorde ett val att inte agera i en situation av hänsyn till min och min familjs säkerhet. Att inte behöva vara konstant orolig att något ska hända oss. Det var inget lätt beslut men det var ett aktivt val som jag gjorde utifrån mina förutsättningar just nu. Men att fatta svåra beslut innebär också att frågor av tvivel o i detta fall dåligt samvete men jag försöker övertyga mig själv om att detta beslut innebar att jag tar ansvar för mitt liv på bästa sätt och mer än så kan jag inte begära av mig själv oavsett om beslutet var rätt eller fel.

Ni glömmer vl inte att ta hand om er, vi har alla bara ett liv så det gäller att försöka förvalta det på bästa sätt.

1 kommentar: